nu efter att ha legat både inne och ute och läst i min otroligt fängslande bok hamnar jag framför datorn en stund igen. anledningen var först och främst för att se om min kommande lön stämmer överens med timmarna jag jobbat. men sen kom jag på att jag behövde blogga lite om mina tankar just nu också. så givetvis tar jag det viktigaste först. bloggandet. robert tittade som hastigast hem och tog en dusch efter jobbet för att sen åka ner till stan och försöka sig på en klipptid. kan vara svårt att hitta. men det brukar alltid finns någon sorts drop in. förhoppningsvis finner han en, och han kommer bli skitsnygg. det blev han sist han blev klippt i den frillan han vill ha nu. nice inför resan och så vidare. hur som helst, det jag tänkte komma till var ju mina tankar. och tankarna går som följande; dödsångest! jag hatar resfeber. jag är för tillfället ganska lugn men har varit hysterisk också. senast igår. det var nog för att jag var trött. men ändå. jag avskyr att flyga, för då har jag ingen kontroll över läget whatsoever. som jag skrev tidigare idag. så därav dödsångesten. men sen kom jag att tänka på så jobbiga saker. som att ifall mitt plan kraschar har jag bara sagt hejdå till hälften av min familj. varken mamma eller cecilia fick et thejdå då. åh. jag vet att man inte ska tänka sådär, men jag kan bara inte låta bli. hjälp mig någon? komigen snälla? få bort den här hysteriska känslan jag har.. gör mig lugn! gah. panikkänsla inför en underbar semesterresa känns ju bara helt fel. jag ska längta och så vidare. och det gör jag, tro inget annat. att få spendera två veckor ihop med robert och hans underbara familj i spanien är ju drömsenarie. men det är vägen dit som bekymrar mig. det är allt. så kanske jag får ta en stänkare på flygplatsen. för att lugna mig. annars finns det säkert någon bra hästmedicin. kanske om någon klubbar ner mig precis innan är jag däckad tills vi landar? kanske. vi får se som sagt. och jag vet att det finns vissa avundsjukor med att jag får åka till spanien medan andra som älskar spanien får vara kvar i sverige och örebro. men jag har inte ett dugg dåligt samvete. du har vi levt där hur länge som helst kvinna, du klarar dig ifrån bara en ytte-bytte-stund (; men jag ska ta fina bilder. och svettiga. som påminner dig om vad du inte gillar med stekande sommar i spanien. deal? okej deal.

nej. nu ska jag antigen återgå till min härliga bok (som jag helt maniskt fortsätter läsa och läsa. tror jag vet hur mamma känner nu. jag kan bara inte sluta. även om jag är en trögläsare. hur som helst.) eller så ska jag försöka mig på en dusch och diska/laga mat. jag vet ju vad som vore härligast och roligast. med med tanke på att jag är ganska äcklig och hungrig är nog alternativ två mer lockande (tro det eller ej). dessutom diskar sig inte disken själv. dumt nog. så jag får ta den i samma veva. som tur är, är det bara fjuttelite. och jag är snabbare än vinden när det gäller disk (mest för att jag vill bli klar så snabbt som möjligt för att det är så TRÅÅÅKIGT). sen kan jag återgå till min mysiga bok. eller se en bra film. mja. vi får se. helt klart se. snart kommer nog robert hem också. och är jättesnygg i håret. jag hoppas.

förresten. tack för fina kommentarer och sådär. det betyder mycket och jag blir glad. all min kärlek, ni vet.

kärlek!
lala