jag gillar oftast inte att åka buss. det tar tid, är ganska obekvämt och oftast har jag oturen att hamna bredvid en lång man som sitter över halva mitt säte. men idag är det mysigt. jag har solen i ögonen. det är förvisso irriterande stundtals, men just att solen skiner gör mig glad. det är bra temperatur och jag sitter ensam då bussen knappt är halvfull. detta är alltså en minst sagt behaglig tur. jag har i vanlig ordning igång en gammal go blandning på playlisten och njuter för fulla muggar över att inte behöva prata med någon medresande utan kan ha full fokus på fin musik som ger mig nostalgitrippar utöver det vanliga! snart karlskoga, snart är jag hemma.