nu är det enbart fyra arbetsdagar kvar tills jag får lite välförtjänt semester. okej, det där lät som att jag sluter ihjäl mig på jobbet. det gör jag inte. men jag sliter. och nu ska jag ha semester. och jag ska inte göra ett smack! så jävla skönt. jag ska först till gbg och hälsa på lillan, emma och mathilda (jag har kanske glömt säga det till dig tilla men jag tänkte hälsa på dig! eller i allafall träffa dig! eller i allafall fråga om du har tid att träffa mig!) sen vidare till karlskoga och umgås med pappa. och alla andra som jag aldrig hinner spendera kvalitetstid med när jag är hemma på besök. kanske en tur till örebro också. det är allt för sällan jag hinner med. jag vill dricka kaffe och tjata strunt med alla i en evighet, amen. hur som haver, ska snart traska iväg till jobbet och göra 25% av veckans återstående arbetstimmar. idag är jag motiverad. igår också. sådär löjligt så jag är onödigt trevlig. men det är skönt också, att vara trevlig. bö. jaja. jag vill ha med min symanskin hit så jag kan bli kreativ nån endaste gång. hej.

varje gång - mellan säsongerna - glömmer jag hur bra greys är. och varje gång blir jag så sjukt överraskad över att det är fantastiskt. det är bara underbart. nu har jag precis börjat se säsong 7 som jag sparat i över ett halvår. och äntligen blir jag blödig. jag saknat att vara blödig. hann se halva första avsnittet innan jag började böla. fyfan så bra det är!

en annan sak; just nu är jag ganska osocial. jag svarar inte på sms, jag svarar inte på brev, helst inte i telefon. så vet alla, det är inte personligt - i vanlig ordning - men jag behöver lite egentid och sådär. och därför är greys precis rätt medicin för mig. jag ska glo på tv resten av veckan och inte prata med en människa är planen.

trots detta osociala;
kärlek från mig.

har haft en lång helg. det känns aldrig som att helgerna är långa, men just denna känns utdragen på flera dagar än de faktiska två jag varit ledig. har hunnit med så mycket men samtidigt tagit det lugnt och varit ifred. och six feet under är min nya tv-bästis som jag spenderar massa tid ihop med. och ulla. idag borstade jag henne i 20 minuter och den katten slutar aldrig tappa hår! när jag slutligen var färdig (=kramp i armen) hade jag kammat ihop en hårboll lika stor som henne själv ungefär. sinnes. nej, en klippning är på tiden. ska försöka boka anna i veckan så får vi lösa det problemet. lite trimmning i alla fall. det känns lyxigt att ha en egen kattfrisör (=frisör som tvingas klippa min katt ja). för övrigt har jag sett ännu en film som påminner mig om hur mycket skit som existerar i världen. idag blev det blood diamond som kvällsfilm. är inne på afrikaspåret nu känner jag. klämt både hotel rwanda och shooting dogs på kort tid. alla om tredjevärldens orättvisor. mycket bra filmer hela bunten men samtidigt blir jag förbannad över att allt detta pågår. å andra sidan blir jag tacksam över att jag lever i det land jag gör, mår såpass bra som jag mår, har hem och mat och kärlek att hämta. ingen direkt rädsla i vardagen. mja, nångång ska jag faktiskt rädda världen, vi får väl se hur jag löser det där. men jobbar på det. tills den dagen kommer ska jag fortsätta vara tacksam, se på bra filmer, kamma min katt och ha långa mysiga helger. sådetså.

kärlek
lala

efter en stressig dag på jobbet har jag dött i soffan ihop med mimmi och sushi. när hon väl gick hem satte jag mig här i hopp om att redigera lite bilder. istället hamnade jag framför finn.no där jag drömde mig bort till stora lägenheter med förvaringsutrymme. som tur var fanns ingen perfekt just idag som passade det pris jag är villig att ge. annars hade jag blivit upptagen av flyttastankar. istället började jag söka på kattmöbler. jag vet, min katt tar upp stor del av mitt liv. men hur kan hon inte?! världens vackraste lilla skapelse som lämnar hårspår var hon än går. tänkte köpa någon rolig lekpryl + en klätterställning till henne. lite som fjäsk och för att dämpa mitt dåliga samvete om att jag kanske inte är så lekfull alltid. speciellt inte när jag är sjuk och trött efter just en stressig jobbtisdag. känner att jag inte alls är bra men borde ändå jobba imorgon. mest för att jag annars kommer bli ännu mer stressad när jag kommer tillbaka på torsdag. usch och fy säger jag. utslagen är dagens tema-ord. hur som helst, slut på självömkan och tillbaka till kattmöbeln. det finns så många bra former men alla har fula färger.. värderar att köpa en ful och låta henne slita på den och sen behålla stammen och klä om den i finare tyg (det vill säga inte hårig plysch i gräslig färg.) kan väl inte vara så svårt? nja. återstår att se. OCH den stora frågan är; hur mycket pengar är okej att lägga på en kattställning? utan att det blir pinsamt mycket? måste försöka matcha detta med pris och nöjdhet hos katt och samvetesstillning hos mig. det var ungefär allt jag ville få ur systemet just nu.

kärlek

åter igen låter jag detta med blogg förfalla. jag har nog egentligen inte någon speciell anledning till det, bara kanske att jag inte gör så mycket? jag jobbar, jag äter, jag sover. ibland umgås jag med människor som ger mig lite extra energi och ibland är jag för mig själv. jag ser på massvis med film men sällan läser jag böcker eller lyssnar på musik. bara påväg till jobbet där telefon + spotify blivit min bff. nattfasonerna har försvunnit när jag inte längre umgås med kameran eller photoshop på senaste av kvällar. jag grubblar inte så mycket. jag är heller inte kär eller ens förälskad. jag bara är. mellanmjölk och filbunke. ungefär. ganska tråkigt kan man tycka. häromdagen kom en av de bästa hem från en lång resa. hon hade massa visioner och jag drack vin och lyssnade och lät mig inspireras av henne. så förhoppningsvis börjar konst och liknande sprudla på nytt nu igen.

den här helgen har jag varit hos mamma i västerhaninge. det var varit så himla bra, bäst. spelat spel, umgåts påriktigt (utan att ha tv på i bakgrunden), skjutit luftgevär, krupit in i en igloo, handlat billig mat att ta med till dyrt land, fått födelsedagsfirande + varit sjuk. det var längesen jag sov så mycket som jag gjort den här helgen. tio timmars sömn om nätterna ungefär och några extra på dagarna. tror jag var ganska slut utan att veta om det. och nu ska jag snart bege mig tillbaka till O-town. där börjar verkligheten igen. tror det ska gå bra. även om jag inte känner mig kry överhuvudtaget än. hade gärna varit kvar här en dag eller två till. men så fungerar det ju inte riktigt.

i min present, förresten, fick jag så fantastiskt mycket kärlek. fick brev från så många underbara personer som skrivit så fint om mig. verkligen ego-boost som man kan plocka fram dåliga dagar när man är ful och sämst. mycket mycket bra present måste jag säga.