inatt klockan 03.00 vaknade jag av att telefonen ringde. det var bobby. jag var ganska snurrig och fattade inte riktigt vad klockan var, vi hade ju nyss lagt på, hade vi inte? vi la på runt 02.15, va konstigt att han ringer igen? hur som helst så svarade jag. och det första han säger är ursäkta att jag ringer och väcker dig, men kan du låsa upp dörren? DAMN tidigare under mitt mer vakna samtal med honom hade jag sagt att jag ville ha hit honom. men inte trodde jag att han faktiskt skulle åka dessa 3,7 mil eller vad det kan vara bara för att komma hit mitt i natten och sova? åh, jag har nog världens mysigaste och bästa. och tack, det behövdes. och du bevisar gång på gång att du är bäst. tack. en perfekt överraskning. och en bra start på morgonen. dagen kan inte bli annat än bra nu. även om jag avskyr jackpot som bara lurar av alla pengar (inklusive naiva evelina som fortfarande tror att det faktiskt går att vinna bara man får med sitt nummer i dragningen). men skitsamma. en läxa och förlorade pengar på telefonen fick det bli.

hur som helst. jobba en kortis idag. sen hem och grejja. imorgon kommer förmodligen posten med grejer till mig. jag har gått som ett litet barn på julafton och längtat och väntat på att mina bilder ska komma med morgonposten. varenda morgon har jag sprungit ut i diverse fula mjukiskläder för att se om det är just denna dag som är bra, som ger mig post. hittills inget lycka på hela veckan. men det kommer. det kommer. kanske imorgon? imorgon klockan 10.00 står jag beredd like always och kikar i fönstret efter den gula bilen. men det är imorgon det, nu ska jag ner och laga lunch, sen ska jag ta tag i mitt vuxenliv och gå till jobbet. hoppas vi ska pyssla idag.

au revoir lovelings

/lalu