död och tacksamhet
kärlek och kärlek och all min kärlek till alla mina små hjärtan
lala
måndagsmysteriet
kärlek
lala
00.05
idag köpte jag skor. jag tror dom är fina men kan inte bestämma mig. jag ska tänka några dagar. sen köpte jag presenter till doris. jättefint! och nu måste jag verkligen duscha mitt hår, har fått en ofrivillig dread i nacken.
kärlek
lala
bakåtsträvare
jag har glömt tala om en grej förresten. häromdagen hade jag en diskussion med en av tjejerna jag jobbar med. vi pratade om att det skulle vara så bra att ha längre fingrar och armar så att man kunde få plats med fler hängare samtidigt. det utvecklades till att det vore bra om man kunde förlänga dem lite som man ville, ungefär som gadget. sen pratade vi om hur bra det vore för fattiga barn i städer i djungeln, då kunde då sträcka upp armarna i de högsta fruktträden och plocka ner frukt. sen hur bra man skulle kunna ta sig fram via dessa armar. vi avslutade med att säga att ja, vi borde verkligen ha det så. efter någon minuts tänkande började jag bubbla och hon frågade mig varför. då svarade jag att ja, jag har precis insett att vi trånade efter att gå tillbaka i evolusionen och bli apor igen. fantastiskt. verkligen.
official
kärlek
lala
lala
revolution
kärlek
lala
blöbb
kärlek
lala
ta tag i livet del 1
okej. mina första ta tag i livet grejer, det får bli en lista:
- morgonpromenader
- äta något mirakelpiller så att mitt jäkla hår växer ut. börjar verkligen sakna det nu. påriktigt.
- måla naglarna oftare
- kroga nyktert (som idag, hade verkligen jättetrevligt och var spiknykter, det får bli en fin vana)
- se mer bra film
- inte vara kär, förrutom i mig själv
..mja, thats it for now. tror det är en bra lista. redan endel påbörjat. men ska starta hela högen nu snart. wei, new improved människa here i come.
natfilosofi fas ett
eget internet shalala lala
finally har vi alltså fått eget internet. och det firar jag med en uppesittarnatt med mig själv. lovely, precis som på gamla dagar. men då hade jag alltid thomas, cassandra eller matilda vid min sida. dom kvällarna/nätterna/morgonarna gillade jag otroligt haha. flöta med cola och chips och tidigt morgonpromenader för att hålla oss vakna. minns gott mina och cassandras knäpptimmar då vi hade varit vakna i två dygn och började hallucinera på grund av tröttheten. även alla statoilbesök med thomas. och lekparken med matilda. åh. fina uppesittare är deiligt.
hur som haver. tusen tack till käre thomas för hjälpen att installera allt idag. och då vi inte hann fixa låst internet så kan nu alla stackars grannar vi stulit av ett par månader alltså ta igen nu och ladda sönder vår uppkoppling. finfint. han fick lite god kvällsmat som belöning. det är en himla bra deal.
återupptog en kär gammal kontakt idag förresten. mitt augusti/septembergöra förra året. smallville säsong 6. yum. jag blir alltid lite kär såfort jag ser det. en sån mänlymän ska jag ha. som räddar världen och som är snäll emot alla nästan. fast helst lite badboyattityd så jag inte tröttnar. men bara pålåssas. för egentligen ska han vara snäll och inte ha något emot att göra små extra sötsaker då och då. så man blir lite extra förälskad. hum. finns ens sånna karlar? jag hoppas på det. annars får jag ha min framtid alene och leva ut alla mina drömscenarier i mitt liv som ajg skulle vilja uppleva. bland annat den där författardrömmen i paris med spetsgardiner och svarta katter och lite för lite mat i kylen. eller kanske borde jag starta ett bageri direkt? hur som helst. alene kanske inte är så tokigt tills vidare?
kärlek
lala
bloggdesign
kärlek
lala
funderingar
okej, nu står jag där i vägskälet igen och funderar över hur livet faktiskt ska bli. jag vill så gärna ha det där romantiska som jag faktiserar om, en egen lägenhet i örebro, helst en liten och mysig. ett jobb på ett ställe som jag vill gå till varje dag. promenader i höstmörkret. helst en liten katt, även om jag vill ha en som får vara utekatt. långa fikor på mysiga caféer med vänner. helst ska man ha tjocka stickade tröjor och dricka te. och just det där lugnet att vara i närheten. det är lite det som gör att jag vill välja örebro.
men samtidigt då, får jag hela tiden en längtan ut i livet, jag vill till oslo, träffa nya människor, ha ett nytt jobb, se nya saker och sedan då äntligen göra resan som jag velat göra så länge. just ikväll har min inställning varit oslo. även om det känns tungt i hjärtat. men det handlar om att skiljas från alla igen. lättast är att göra det som med ett plåster, just rip it. då känns det minst. dra iväg ganska snart istället för att fundera så mycket på det. fungerar det inte går det ju alltid att åka hem ganska snabbt igen. jag vill våga ut i livet igen. sist gick det itne som det skulle direkt. det blev komplikationer, så att säga. riktigt synd, för jag trodde att det skulle gå bättre. att det skulle gå bra. att vi skulle vara kvar till december som planerat, och sen att vi skulle åka till australien, det var planen.
nu står jag bara och trampar. har ångest över ifall jag ska söka jobbet här, eller om jag ska åka till oslo och söka min lycka där ett tag. hur ska jag veta vad som är rätt? och jobbiga är att jag är så mycket för att lita på människor. jag behöver pelare för att grejja det här tror jag. vet inte om jag klarar att bara dra iväg själv, var jag än väljer att dra. och det är just det, som är så frustrerande. att inte kunna välja bara från mig själv, utan behöva anpassa mig till andra människor just för att jag inte kan själv. suck. ja, vi får se. ikväll vill jag i allafall till oslo. sen ut i världen. vi får se vad morgondagen tycker alltså.
kärlek
lala
att socialisera
jag kom att tänka gå gårdagen nyss. det var egentligen bara en tanke om hur dagen varit, då jag sen kom på att jag behövde skriva ett blogginlägg om en specifik händelse. eller snarare två. det var såhär va, att innan cecilia och jag gick ner till café ekeliden tog vi en tur till kronis för att försöka snappa upp det lilla vi behövde köpa. väl därinne då vi stod och valde bland alla skonsamma hårprodukter kom en liten dam fram till oss. hon var inte så gammal egentligen så hon behöver kallas för dam, snarare en kvinna. hur som helst. hon ursäktar sig och säger något i stil med "flickor, förlåt mig, men skulle ni kunna hjälpa mig? det står på engelska här och jag vet inte vilket av alla dessa schampon jag ska använda. mitt hår är så platt slitet och jag vill ha lite mer såhär" samtidigt som hon börjar göra gester för fluffigt hår. både cecilia och jag börjar direkt kika på alla möjliga schampon för att hjälpa kvinnan då hon ursäktar sig igen "jag ville inte störa, nej jag kan nog själv, åh jag ville inte störa". vi förklarade att det verkligen inte är någon fara och att vi gärna står till tjänst ifall vi kan. hur som helst så hittar vi ett passande schampo till henne och hon tackar så gott och går vidare.
sen när vi gått ner till caféet och sitter mitt uppe i en diskussion om den där sjuka reklamen, crimemedicine, och spekulerar i hurvida det är en äkta reklam eller propaganda (vi hade inte varit inne på hemsidan innan, det har vi nu, gå in och kika själva via den HÄR länken, det kan nog bli en liten tankeställare för många). så plötsligt är det en kvinna som sitter vid bordet snett framför oss som vänder sig om och frågar ifall vi själva varit inne på hemsidan och om inte, att vi borde det för det är en häfig upplevelse, eller något i den stilen. sen frågade vi lite, men hon avslöjade inget utan tyckte bara att vi skulle gå in. sen återgick hon till att prata med sin fikapartner och vi till vårat samtalsämne vi hade strax innan vi gled in på medicinen. hur som helst, det jag vill komma till är att jag älskar människor som vågar socialisera med andra människor trots att de är okända. att titta någon annan människa i ögonen sekunder för länge utan att det blir en sån pinsam situation eller som just de här två kvinnorna - den ena för att få hjälp och den andra att vilt ge sig in i en diskussion. det kändes så naturligt dessutom. det är så skönt att det finns sådana människor.
en gång när jag satt och väntade på bussen i örebro som skulle ta mig hem kom en gammal man och satte sig bredvid mig. han var inte så bra på svenska, och jag har för mig att han sa att han var från indien eller något sånt. hur som helst pratade vi med varandra i över en halvtimme medan jag väntade. han berättade om sin familj och en massa andra saker. det är så härligt med så ofientliga människor! jag önskar att jag blir likadan. jag jobbar på det, okej?
kärlek
lala
funderingar
sen åker jag och lillan in till örebro på jobbletardag. tyvärr har jag varit allt för opeppad på det här, så jag avvaktar ännu några dagar. tills jag skrivit mitt kickass-cv och tar hela staden med storm. så var det tänkt. istället ska jag ta en fika med fröken bastu på torsdag och prata om livet och ha catch up som alltid är lika trevligt med människor jag inte träffar så ofta längre. jag borde ha fler. faktiskt.
hur som havet, måste införskaffa några saker idag. inget viktigt. men några saker. bland annat frimärken. jag har faktiskt skrivit ett handskrivet brev här på morgonkvisten. så något har jag ändå åstadkommit medan lillasyster varit skitduktig och skrivit sitt cv och personliga brev till huuur många ställen som helst. önskar jag hade självdiciplinen. tappade den någonstans på vägen. sorgligt men sant. men snart tar jag tag i detta. snart gör jag det.
dessutom har det varit lite turbolenta dagar (tror det är rätt ordval? hur som helst så ja. snurriga och krångliga? upp och nervända stressiga? esch..) då jag skiftat humör en massa och pratat en massa. nu står det still. sm lugnet före stormen. eller efter? vi får se helt enkelt. jag hoppas på storm. en skön sommarbris där vinden blåser massor men jag kan vara utomhus och fångas utav den. inte stänga in mig och vilja att det slutar. den som lever får se. jag hoppas. för faktiskt, så kanske jag återfått hoppet.
kärlek,
lala
vad gör alla coola och häftiga människor?
kärlek
lala
simpsons
nu har jag och lillan precis sett klart på simpsons the movie. har inte sett den på jättelänge så det var rätt kul. orkade inte laga min jättegoda mat så istället fick vi äta hägen och ben & jerry. smärr fast kanske inte bästa kvällsmaten. dessutom är huset så kallt idag så egentligen hade jag behövt äta varmt för att inte få köldskador. huah.
förresten. glömde köpa en lott eller två förut när vi var till kronis, så rik blir jag en annan dag. och jag hoppas verkligen att det är snart. vore fantastiskt att få göra något gott för världen nu. och då behöver jag kunna det nu nu. jag känner mig inspirerad. hur som helst. lott en annan dag. kasnke imorgon. ska satsa mina sista rörliga slantar på det. yesiwill. känns som ett säkert kort. helt klart. sen får jag leva på gatan en stund. eller åtminstone utan något att leva på. får se hur det går. kollade platsbanken igen, det fanns matros. skulle inte det vara spännande? att vara matros ett tag. slita och svabba däck? aah. jag som älskar havets friska vindar lika mycket som prins erik i sjöjungfrun. ja, helt klart värt att fundera en stund på. det också. jag anser inte att några yrken inte tåls att fundera på. förrutom slakteri, och såna hysteriskt vidriga saker. som är emot allt som jag står för och tycker. nej, men som matros, på en miljövändig båt givetvis, skulle jag må primaballerina. i assure you.
kanske dags att sluta fantisera för en stund och gå upp och fixa kaoset, som jag knappt ens rört idag. kanske.
kärlek,
lala
morning glory
idag gick jag upp relativt tidigt. klockan ringde runt halv nio och jag var inte seg med att stänga av, gå upp, hoppa i mjukisbyxorna och gå ut och gå. jag gick en av mina favoritpromenader, fast baklänges. givetvis inte baklänges, men jag gick den åt andra hållet än jag brukar. lite nytt perspektiv på en väg jag annars är väldigt van vid. man går ju sällan och titta bakåt mitt i en promenad. den är sådär härligt lagom lång. tar ungefär 45 minuter och såhär på morgonen är det perfekt väder för att gå snabbt och få upp pulsen en aning. dessutom är det inte så många människor ute, så jag slipper pusta runt med publik.
det var några småsaker jag tänkte extra på idag när jag promenerade. för det första drev min fantasi igång som nästan alltid. men det kommer jag till snart. först tar vi början av promenaden. när jag bara hade kommit några hundra meter från där vi bor mötte jag en dam med en liten sån papillionhund som var ute på morgonpromenad. hon nickade och log emot mig, och jag kunde inte komma för mig att tänka på ifall det hade med tillfället att göra. att vi just var ute tidigt på morgonen båda två, att det var därför hon kände lite samhörighet med mig eller så. jag undrade om hon skulle gjort samma sak om det var mitt på dagen, eller varför inte sent sent på kvällen. hum, då hade hon säkert snarare blivit skraj för mig. jäkla ungdomar som är ute så sent, nu ska hon säkert på något sattyg. oj, jag är inte alls dömmande, verkligen inte. hah. men jag släppte tanken ganska snabbt, då jag hörde en helikopter susa runt huvudet på mig.
den här helikoptern var det som satte igång fantasin. det såg ut som ett nät som hängde ner från den, och genast tänkte jag att de nog var på björnjakt. ja, så måste det ju vara! det fanns en förrymd björn i sandefjord som de for runt och letade efter. och självklart började jag frenetiskt söka efter gömställen och bra platser att klättra upp på, som björnen inte skulle kunna nå mig. för det var ju självklart att jag skulle springa på den här förrymda besten mitt på min morgonpromenad. självklart. sen såg jag en sån lutad källardörr som man går in i från utsidan (kan inte förklara det på något bättre vis, men jag får en klang av amerikanska orkankällade när jag ser såna dörrar.. hur som helst.) där fantiserade jag att jag skulle springa ner om björnen kom. men sen tänkte jag att tänk, tänk om det är något sjukt därnere. jag upptäcker den hemska familjehemligheten. inspärrade barn eller liknande. usch. där ville jag inte hamna. så jag ebstämde mig för att björnen nog ville bli min vän istället för att käka upp mig. sen släpte jag det en aning.
nästa tanke gick åt strömstadsfärjan som smög sig in i sandefjord precis när jag gick förbi. det är säkert första morgonfärjan tänkte jag. undra vilka som är på den? och sen gled tankarna in på att snart, snart är många av mina nya vänner på den. påväg härifrån. för att inte koma tillbaka inom en snar framtid. usch. det känns jobbigt att alla åker härifrån. jag har verkligen börjat trivas med dessa människor och känner lite sorg över att alla åker och inget blir som förut. men det är väl livets gång antar jag. det kommer nya, säkert jättebra människor, som stannar hela hösten och vintern. nya vänner kanske. jag hoppas. om inte annat finns ju alltid sverige kvar. alltid. även om jag nog helst vill vara kvar här ett tag till. det känns som att jag inte riktigt är klar med norge än. inte riktigt än. mitt mål är inte uppnått än, helt klart.
nog om det. promenaden slutade med en jobbigt lång uppförsbacke i gassande solsken. men jag klämde på så mycket jag orkade, oc hstannade inte för en sekund även om jag var helt slut i lungorna. egentligen hade jag tänkt ta en slutspurt och verkligen ta ut mig i den sista backen. men då jag sen kom att tänka på att jag faktistk fortfarande är aningen sjuk tog jag det lite lugnare. ingen lunginflamation ska drabba mig nu inte. nono. jag är klar med att vara sjuk för denna gång, så jag ska försöka ta det försiktigt fram till spanien. vill inte vara sjuk där. inte en chans. hum, ja, backen ja. när jag väl kommit uppför landade jag på vår trapp upp till huset för att pusta ut lite. jag luktade sol. jag älskar den lukten. utomhus blandat med salt och järn. en favoritsommarlukt. när man legat ute i solen länge luktar man järn. och det gjorde jag nu. att promenera och bli varm mitt i solskenet är nog ett perfekt medel för att bli brun. det kanske jag ska prova oftare. imorgon blir det nog en morgonpromenad till. det är så skönt att starta morgonen så. upp lagom tidigt. man blir pigg av promnaden och sen har man några timmar på sig innan jobbet startar. perfekt! nu ska jag göra lite mackor med taffel tomatost till lunchen. ha en bra dag!
kärlek,
lala
kategorier
nej, frukost och bädda var det ja.
kärlek,
lala
12.09
funderar på att lägga in bilder från helgen. det blev en hel massa. både på kalas, på rosendal, på jennifer och ester och lite andra småsaker. lekte runt med nya fotoutrustningen. jag är helnöjd fortfarande. wiwi.
åh, jag vet var jag kan börja. kanske skulle jag bädda sängen? det är nog en bra start. för att sedan gå vidare till att värma lite grötfrukost. idag är det ju lite synd om mig, så kanske bara kanske att jag får äppelmos till gröten idag. mest för att det är synd, haha.
jag måste hitta några nya bloggar att läsa förresten. jag läser några standard som är helt okej. sen några av de människor jag actually känner på riktigt. de är mysiga. men jag vill ha fler. har haft detta problemet ett tag nu. har haft det förut också. jag hittar inga bloggar som jag känner att jag fastnar i direkt. såna som jag bara börjar läsa och inte kan sluta. såna är det jag söker. såna som jag inte bara kollar på bilderna utan faktiskt även läser texten och tycker den är bra, intressant, spännande, rolig whatever. var tog hanna friden vägen? den var min favorit text-blogg. vet att hon har en ny, men hamnar inte där lika ofta alls som på den gamla. jag behöver en ny sån. någon med lite pondus och åsikter som kan uttrycka sig bra och med glimten i ögat. varför lyckas jag inte hitta en sån? jag är trött på modebloggar. jag behöver en personlig varierande blogg. bettans är bra. någon som hennes. men var, var finns den?
12.19
kärlek,
lala
homesickness
idag är jag riktigt hemmasjuk förresten. för hur gott är det inte att vara sjuk när man har någon mer hemma? bara själva grejen att någon finns där är så betryggande. just nu sitter jag fast i en stuga jag inte kan lämna på grund av sjuka och regn och bristen på bil för tillfället. egentligen är det mysigt. eller ja, det är mysigt. men tänk ifall något skulle hända? jag vet inte ens var man ska ringa om det gör det. ingen aning faktiskt? så förhoppningsvis händer ingenting. jag får helt enkelt lita på att det inte gör det. men hur som helst. hemmasjuk. jag har varit det ett tag nu. känns som att vi åker hem oftare och oftare nu. och förmodligen kommer vi hem över midsommar också, eller helgen därefter. jag vet inte varför det blivit såhär. men jag hör nog mest hemma i sverige, near home. örebro är min bästa favoritstad. jag har nog några stycken, men örebro är nog min bästa. både på grund av att den är så härlig och ligger nära. men också för att just där har jag mitt hjärta, jag känner gatorna, jag har mina vänner där (eller i arean runt om). så idag blev det fastslått (inte ens ett riktigt ord, men ja.) att efter norge, efter resan, då hamnar jag där. och planerar att vara kvar där quite a while. bronx in heart, det är bara så.
kärlek,
lala