lyckanslyck

okej, jag är fortfarande sådär löjligt glad som jag tror att bara jag är ibland. och löjligt är fel ord, som om det vore dåligt. jag är bara vrålglad och lycklig helt enkelt. och nöjd med att vara i den sinnesstämningen. faktiskt. går omkring i en happybubble hela tiden och bara njuter. därav mitt nya smeknavn av käraste johanna, nu är vi alltså sunshine och bubbles. dumt. lagom tills att kvinnan flyttar ut. dumt.

hur som helst. ville bara visa lite livstecken. jag mår underbart, världen är fortsatt underbar och min nya sambo också. han har dragit tillbaka gammal pop till mitt liv igen. håkan och kent, ingen sommar utan håkan. så det ska bli fint att se hur sommaren slutar. just nu är planerna att lära oss parcour (vilket jag kommer vara värdelös på då det krävs muskler och kondition - något jag saknar.) även lära mig åka skate på riktigt, kommer också vara ett stort projekt då jag är livrädd för att inte ha kontroll, för att ha hög fart och för skrubbsår. så är det. men jag ska i allafall försöka. kul med lite planer. får se hur många vi ens påbörjar. men någon ska allt grejjas.

förhoppningsvis kommer lillen hit i helgen också. hon skulle se om det gick. jag hoppas. hon är bra. jag behöver träffa mina lillor oftare än jag gör känner jag. tur att jag har en lille i oslo i vart fall. i fina röa har jag min oslo-oas. där kan jag andas när det inte går någon annanstans. för trots att jag är lycklig kanske 95% av tiden (vilket är sjukt bra, sjuuukt bra) så är det när dom andra 5% står in som jag gärna har en fristad att vistas i. Röa, det är platsen för lugn. huah.

sova om inte allt för länge. klockan börjar trots allt närma sig två, vilket är två timmar senare än jag planerat att sova. som vanligt. men imorgon börjar jag sent och är glad över det. blev bytesperson och det passade mig perfekt. ärenden imorgon alltså. bank och annat. det blir bra.

kärlek, och jag saknar min familj lite extra igen. tur att det snart är besöksdax. jag ser verkligen fram emot det. även att åka till karlskoga och bara vara. äta lunch hos farmorochfarfar eller bara prata med min kloka far eller katt. möjligtvis promenera i för många timmar så man får ont i fötterna med lillan. eller bara mysa och vara trygg med min mamma. allt sånt vill jag göra. bara vara. fast nu lät detta deppigt. som sagt älskar jag oslo, min nya hemstad. men trots det är familjen för långt bort. verkligen.

Kommentarer
Postat av: Mamma Anna

Precis så där känner jag också. Jag gillar både VH och mitt nya liv.. men NI är för långt bort.

älskar dig

kram Mamma

2009-06-10 @ 10:21:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback