efter en fantastisk kväll med favoriterna är jag nu perfekt mätt. det var grymt gott och dit ska jag ta med alla nästa gång alla kommer hit och hälsar på. (placera in valfritt namn, ungefär). fast helst på sommaren, då kan man även sitta ute. och tapas, fantastisk mat. hur som haver, efter vi sagt hejdå alla damerna tänkte jag promenera hemåt. tog trikkvägen hem då det i lördags var världens action på markveien, knivskuren kvinna och så vidare, så kände jag inte för att gå själv hem där såhär sent. så gick alltså trikkvägen som är lite trafikerad både på människor och bilar. ringde även sanna för att få lite sällskap medan jag traskade hem. men ändrade planer, så istället för att gå hem tog jag trikken till storo och hälsade på sanna jobbet sista kvarten hon jobbade. sen sällskapade vi hem. shit, när hon jobbade på grönn var jag inte där en enda gång (på 6 månader!), och nu har hon knappt varit på nya i en vecka och jag har redan varit där. jag har gjort samboframsteg helt klart. plus i kanten och så vidare. verkar hur som helst vara ett schysst jobb. dom hon jobbar med verkar också kul och påminner så om alla vi gick i högstadiet med, eller mer, relationen men hade till varandra då. såna där jäkliga men mysiga killar verkligen. så det är bra. att trivas med sina arbetskollegor är viktigt.

resten av veckan, imorgon är det jobb. sista finish inför torsdagen. sen ska jag träffa älsklingsthomp hos mig. det var hundratusenmiljardersmiljoner år sedan sist, så hoppas han inte rakat sig alls på hela den tiden för då har han nog lika långt skägg som gud. jaja. borde nog sova, eller hälla i mig lite sån dunderkur som jag driver med den är veckan. vi får se. orkar i allafall inte sitta uppe längre för imorgon ska jag ge allt på jobbet. yesyesyes. förövrigt har jag ont i foten (säkert nämnt det ett antal gånger redan men då jag är ganska glömsk och även tjatig av mig tar vi det alltså igen) och ikväll konstaterade vi att jag nog kan ha en spricka. det skulle förklara endel. trodde först det var träningsvärk på ovansidan foten. men vore ju skumt att ha det i 2,5 vecka? så någon dag om jag orkar ska jag traska iväg till legen och se om dom kan kolla upp det. inflamataion kanske? möjligheterna är många! jag gillar verkligen att vara hypokondriker, livet blir så mycket mer spännande då.

kärlek
lala