tillbaka efter underbara dagar hemma. jag är som vanligt otroligt nöjd över julen och det känns halvjobbigt att vara tillbaka i verkligheten där jag måste göra saker. måste betala räkningar, måste gå utomhus, måste stressa hit och dit. det hade varit så gott att bara vara hemma en liten stund till. men esch, jag ska inte klaga. har ju haft finaste fina dagar hemma med karlskogas finest. fick guldjulklappar också verkligen! åh. nu ska jag spela gitarr hela dagarna. faktum är att den här nervarvningen jag haft dessa dagar har gjort att kreativa sidorna tittat fram igen. varit väldigt efterlängtade, faktiskt. så ska försöka hålla i det lite bara lite till nu. på vintern är det bra att sysselsätta sig med något, helt enkelt. jag ska spelamålapyssla. ja det ska jag. very well, igår innan jag åkte hann jag träffa ian och baby doris. jag menar hursötärhonintedå?! åh. har även hunnit med massvis av bra personer, familj, släkt och vänner. wow. jag älskar karlskoga, jag gör det verkligen. jag blir lugn i själen när jag är hemma. och nu dröjer det inte länge innan jag har ännu en vecka ledigt, som jag då ska spendera på hemmaplan var tanken. yes sir. jag tagit endel bilder i helgen också, givetvis inte så mycket som jag planerat att göra, men endel i allafall. bland annat då på doran igår. åkte hem till freddan och monica efter att jag lämnat av cecilia hos tove, satt där i flera timmar och snackade strunt och bara myste. det är för sällan man träffas med människor man bryr sig om. ibland. tyvärr. hur som helst. jag ska väl som vanlgit ta tag i dagen här back in tiger. laga lite lunch, fixa frillan och dra iväg till jobbet. som jag just nu inte har någon lust att gå till, men som jag vet att åsikten kommer ändras så fort jag kliver innanför dörren dit. tack för en fin kul, jättebra klappar, sjukt god mat (som alltid av alla) och bara bra umgänge.

kärlek
lala

det slog mig precis att jag har bott här i ett år. över ett år. i norge i kanske 1,5 år. tiden bara rinner iväg och ibland vill jag tillbaka dit jag startade. alltså, jag brinner såfort jag pratar om underbara rävåsen. om mina underbara fina barn och fantastiska människor jag jobbade tillsammans med. sen ser jag på det jag har just nu, jag älskar mitt jobb, är glad varje dag jag ska dit. är jag sjuk får jag ångest för jag gillar verkligen att jobba. får energi av det. och alla på jobbet, alltså, detta är första gången någonsin som jag inte ogillar NÅGON på en arbetsplats. brukar ju alltid finnas någon man gillar mindre eller inte gillar alls. men jag kan inte komma på någon. alla bidrar med sitt och är unika på sina vis. självklart har jag mina favoriter. sånt får man ha. man kan inte älska alla. så klart. jag är ju inte jesus förtusan. men so msagt, ogillar ingen. och fine, jag ska säkert inte vika kläder i hela mitt liv. men just precis nu passar det mig utmärkt. och säkert en tid framöver också. ajg ser inget slut på min oslovistelse just nu. det här är hemma. eller i allafall hemma två. båda är lika mycket hemma just nu. jag reser hem till karlskoga, men reser också hem till oslo. så ja. jag tycker om mitt liv här. jag flyttade hit för att jag inte orkade med allt mer just då. men nu är jag så otroligt glad. är också tacksam över de människor som fick mig hit, även om vi inte har kontakt nu så är jag glad över att just då var det dragkraften för att jag skulle flytta. för hur skulle mitt liv sett ut annars? jag hade förmodligen bott i karlskoga, kanske gått tillbaka till mitt gamla jobb (som jag som sagt förvisso brinner för, men som jag måste studera för att faktiskt bli det jag vill och inte vikariera livet ut). suttit i en tråkig lägenhet i karlskoga och sett på serier hela dagarna (det är en helt annan sak att se på serier i den här staden, jag lovar!)

dessutom är det itne bara själva oslogrejen som är the shit, allt som händer här är fantastiskt, utopi. jag har träffar helt underbara människor genom att jag flyttade hit. johanna hade jag aldrig träffat annars. och det är jag glad för. hon är så otroligt klok. hade aldrig insett att bella och jag ju inte är konkurenter utan faktiskt mer som tvillingsjälar, linn min finaste fin som ju är Bara linn nu, inte martins linn. fantastiskt. josie som jag knappt kände i sandefjord men som jag nu har nära hjärtat verkligen. finns nog ingen mer bitterljuv än henne. henriette, som förvisso har flyttat men lyste upp min tillvaro i vintras, och maja som är så bra att umgås med då hon är så jävla rak och skippar fjäsket, sånt gillar jag. dessutom är hon alltid game på allt som föreslås. sen sist men inte minst allra underbaraste line. jag kan nog aldrig vara på dålgit humör i hennes sällskap. hon har en sån positivt aura (åh, flummigt!) så man blir så kärleksfull och glad i hennes närhet. så ja, oslo för mig handlar verkligen inte bara om mig själv och hur jag förändrats, utvecklats, det handlar även om alla fantastiskt upplevelser jag haft, alla fina människor jag mött och minnen jag skapat. jag har funderat nu ett tag på hru det vore att flytta härifrån, och sanningen att säga så finns det inte just nu. självklart är det jobbigt att vara ifrån min familj och vännerna hemma så mycket som jag är. det är så kul att komma hem och träffa alla jag saknar konstant. men skulle jag flytta härifrån skulle jag just nu bara bli heartbroken. jag hör hemma här, i oslo, just nu. och en tid framöver. jag har vad jag behöver här. just nu. och ett helt år har gått. mer. och jag har aldrig varit lyckligare.

kärlek
lala

jag är otroligt berörd av filmen. punkt.

sanna kallade mig precis för sitt lejonhjärta. vet inte hur jag ska tolka det med tanke på att hon sa det i samband med att hon tittade på mitt hår efter att jag fönat det. så nu funderar jag seriöst på att spontanklippa lugg bara för att ta en look-alikebild. bra idé? kanske lagom. men det är ju trots allt söndag. hur som helst kommer bilden Aldrig hamna här ändå.

okej. helt plötsligt finns allt dåligt på jorden inte lika mycket längre. fick en sån skön rush av lycka precis. guldbiljettslycka. sanna och jag har fått lägenhet! äntligen! äntligen vår tur! den är perfekt, screw sukkertoppveien, markveien here i come. grünerlökkas finest street ska från 1december bebos av mig och sanna! ska bli sjukt koseligt och lökkan ligger mig varmt om hjärtat så jag är glad att slippa flytta härifrån, faktiskt, trots att hela oslo är fint är mitt hjärta här. och åter igen är jag kär, och åter igen är jag kär i en stad.

kärlek
lala

efter en jättebra dag på jobbet möttes jag upp av sanna vid bryggan och vi tog en promenad hem. påvägen över bron till markveien hade sanna sett massa spännande så vi gick dit. visade sig vara någon konstgrej, alltså, så svårt att beskriva, och jag hade ingen kamera, men längst hela älven var det maschaller och ljuskonst. det var stora drakar av lakan och lampor under, det var band som spelade, hundratusen ljus överallt, dansare, sånger hör och där. och tusen människor. tror någon sa att det hade något med höstdagjämningen att göra? något sånt. hur som helst var det fantastiskt. sådär att jag inte behöver hämta in någon mer kultur på hela det här året. så kändes det. som en spökvandring fast mysig, mysvandring. det var spännande för man visste aldrig var som skulle dyka upp härnest. åh. vackert. så jag och sus har haft en ritkigt mysig promenad ikväll.

nu väl hemma ska jag käka lite, sen packa inför sverigevistelsen i helgen. för imorgon efter jobbet åker jag och josie hemöver. BIL! så skönt, slippa trängas på bussen. slippa passa busstiden. rakavägenhem. åh. perfekt!

och kvällen idag, förrutom packning och det, ska fortsätta vara mysig. lite fin musik och te. yesplease

kärlek
lala

den här fantastiska kvinnan spenderar jag många av mina bra dagar med. det är den bästa linn jag någonsin träffat, och förmodligen kommer att träffa. fick henne som vän av en långdragen slump egentligen. först träffade jag hennes underbara bror för hundra år sen. och även då henne men bara några få gånger. sen en gång då jag var ensam i oslo fick jag förfrågan om att hälsa på martin på fest, där jag återigen träffade den här underbara linn. efter det träffades vi då och då. sen drog lintotten iväg till sydamerika och lämnade mig alone i tre månader. var sådär, men hon hade kul, så får väl glädjas åt det i allafall. när hon kom tillbaks blev vi bill och bull. det känns så fint. en riktigt riktigt nära vän bara sådär. av en långdragen slump. och en av få människor i den här staden som jag bara kan komma hem till ganska oinbjuden och känna mig riktigt bekväm. så tusen tack till fina martin, för det första för att han är en så bra person och sen också för att jag träffade linn genom honom. och sen tack till underbaraste bästa linn. du är verkligen en solstråle (jag vet, jag är blödig nu, smörig också) och lyser upp de flesta av mina ibland gråa dagar. jag är så otroligt glad att jag har dig och hoppas du vet hur mycket jag uppskattar vår vänskap. för du är en fantastisk människa och vän.

kärlek

mållös.

okej. nu händer det som alltid händer när tiden är knapp. bella åker tillbaka till uppsala nästa lördag, och då helt plötsligt kommer vi på att vi måste hinna umgås med varandra. så igår åkte vi till huk ihop och tog en långpromenad hem. var inte lika jobbigt som sist, för mina fötter och ben mådde helt klart bättre. sen idag blev det mat och parkhäng med henne och hennes fina roomies. imorgon är det tapaskväll i deras boning och sen utgång. och på söndag ska vi bada hela dagen om vädret är fint. annars hittar vi säkert på annat. så intensiv helgveckahelg. men inte nog med det. nästa fredag ska vi ha räkskiva (för jag gillar inte kräfter) på vårt tak och bjuda allafinabravikänner för att ha ett litet hejdåparty för fröken lohse. och innan ett sånt event måste det ju fixas och trixas. så på onsdag ska vi ha pajbakardate och göra massa god paj och annat för att förbereda. och ingen av oss har pajform så kanske en ikeatur på tisdag. intense! men vi behöver det här. för nu dröjer det nog länge igen innan vi ses. om vi inte lyckas ha en date när jag har min lediga vecka och är i sthlm. vi får väl se. hur som helst njuter jag av varendaste minut i den kvinnans sällskap. blir alltid en massa skratt och flams och oftast ett och annat klokt ord. helt fantastiskt och fattar inte hur vi kan ha undgått varandra tidigare? för vi har (som det känns) känt varandra i flera hundra år och dar. fast inte på riktigt. men jo. lillevelina fick hon heta en gång. och det kan nog stämma. vilken komplimang för mig! hon är ju så himla gulligklokochbäst. tur att jag har så många fantastiska vänner. det är jag otroligt glad och tacksam över.

nu ska jag se på två avsnitt office, kanske tre, sen sova och upp och jobba och vara på bättre jobbhumör än idag.

kärlek
lala

imorse när jag vaknade var jag lite bitter över att massa saker hade pajat när det hade varit folk här igår. tänkte inte så mycket på det senare men var som sagt bitter på morgonen. sen när jag kom hem från jobbet hade chris gjort jättefint, städat undan allt som varit rörigt när jag gick, samt gett mig ett förlåt-plåster-på-såren-kit. så himla söt. så jag blev glad. det kändes ju inte alls som att det behövdes. men ändå, han är väldigt omtänksam och bra. så nu ska jag njuta av lite god mat och efter det mitt kit. fick smashchoklad (YUM!), ska även dricka ur min nya mugg som också låg i kitet. highschoolmusical med inbyggt sugrör. jag menar, vem vill itne ha en sån!? tusen tusen tack att jag bor med så underbara människor. saknar josefin också, hoppas hon kommer hem snart.

kärlek
lala

okej, jag är fortfarande sådär löjligt glad som jag tror att bara jag är ibland. och löjligt är fel ord, som om det vore dåligt. jag är bara vrålglad och lycklig helt enkelt. och nöjd med att vara i den sinnesstämningen. faktiskt. går omkring i en happybubble hela tiden och bara njuter. därav mitt nya smeknavn av käraste johanna, nu är vi alltså sunshine och bubbles. dumt. lagom tills att kvinnan flyttar ut. dumt.

hur som helst. ville bara visa lite livstecken. jag mår underbart, världen är fortsatt underbar och min nya sambo också. han har dragit tillbaka gammal pop till mitt liv igen. håkan och kent, ingen sommar utan håkan. så det ska bli fint att se hur sommaren slutar. just nu är planerna att lära oss parcour (vilket jag kommer vara värdelös på då det krävs muskler och kondition - något jag saknar.) även lära mig åka skate på riktigt, kommer också vara ett stort projekt då jag är livrädd för att inte ha kontroll, för att ha hög fart och för skrubbsår. så är det. men jag ska i allafall försöka. kul med lite planer. får se hur många vi ens påbörjar. men någon ska allt grejjas.

förhoppningsvis kommer lillen hit i helgen också. hon skulle se om det gick. jag hoppas. hon är bra. jag behöver träffa mina lillor oftare än jag gör känner jag. tur att jag har en lille i oslo i vart fall. i fina röa har jag min oslo-oas. där kan jag andas när det inte går någon annanstans. för trots att jag är lycklig kanske 95% av tiden (vilket är sjukt bra, sjuuukt bra) så är det när dom andra 5% står in som jag gärna har en fristad att vistas i. Röa, det är platsen för lugn. huah.

sova om inte allt för länge. klockan börjar trots allt närma sig två, vilket är två timmar senare än jag planerat att sova. som vanligt. men imorgon börjar jag sent och är glad över det. blev bytesperson och det passade mig perfekt. ärenden imorgon alltså. bank och annat. det blir bra.

kärlek, och jag saknar min familj lite extra igen. tur att det snart är besöksdax. jag ser verkligen fram emot det. även att åka till karlskoga och bara vara. äta lunch hos farmorochfarfar eller bara prata med min kloka far eller katt. möjligtvis promenera i för många timmar så man får ont i fötterna med lillan. eller bara mysa och vara trygg med min mamma. allt sånt vill jag göra. bara vara. fast nu lät detta deppigt. som sagt älskar jag oslo, min nya hemstad. men trots det är familjen för långt bort. verkligen.

nu har precis mitt hjärta åkt hem.
den viktigaste personen i hela mitt liv.
så fint att ha henne här ett par dagar.
och vi ses ju snart igen.
men det är alltid jättejobbigt att säga hejdå till de människor man älskar.
speciellt henne då jag inte riktigt känner mig som jag ska utan henne.

luv yu sis.

eller kanske snarare insikten. jag insåg nämligen precis att - shit vad tiden går snabbt. kan aldrig sådär "jo men igår gjorde jag det här" för då är det helt plötligt inte igår utan för en vecka sen. och ja. tiden bara rinner iväg, eller nej, fel ord. för det är inte negativt. tiden bara flyter på kasnke man kan säga? jag satt precis och tänkte på hur länge jag varit här, och SHIT, det är fakken 7 månader redan! känns som att sandefjordsvistelsen var så himla mycket längre. men tror det handlar om att jag inte mådde så bra där på slutet och bara ville hem. men här känns det fortfarande som att det var nyss jag kom hit, nyss jag flyttade ihop med johanna, nyss vintern försvann. helsjukt. men jag trivs så bra med allt. eller det mesta. mitt jobb är bara underbart, självklart har jag dagar då det är lite segt att jobba. men kanske 80-90% av jobbdagarna är verkligen roliga. idag tillexempel. plötsligt var klockan halv 8 och jag fick stressrydda för att jag varit så trög och gjort en massa annat innan så jag glömde bort tiden (brukar börja rydda rult halv 7-7 egentligen). så mitt jobb är motiverande. jag lär mig fortfarande massa nya saker. får ta mer och mer eget ansvar. och att vår avdelningsledare varit på ferie i två veckor har varit både bra och dåligt, dåligt för att hon är sjukt duktig på det hon gör så det har varit slitigt att grejsa själva. men bra just för att det är ju verkligen då man måste läsa sig att lita på att man själv kan. då finns ingen annan att försäkerhetsskullfråga. utan bara lita på sitt egna omdöme. viktigt för mig att lära mig det, för jag är så bra på att fråga massor så jag inte ska göra fel. är lite av en perfektionist när det gäller jobb och ogillar att göra fel. därför. hur som helst. det jag ville komma till, eller prata vidare om är själva känslan i oslo. helgen har också bara försvunnit i ett nafs (haha nafs..), suttit på en balkong med johanna och fräki nästan hela helgen. inget mer som behövdes för att jag skulle vara nöjd. sen en inflyttningsfest som var jättemysig och verkligen lagom. och så jazzkväll på blå. åh. jag älskar att sommaren är här. tror det var över 30 grader på balkongen båda dagarna. för det gick verkligen inte att sitta i solen länge utan att drunkna i sitt eget svett. jag är fortfarande överdrivet nöjd med livet. jag kan inte tänka mig hur allt skulle blivit om jag stannat i karlskoga. missuppfatta mig inte, jag älskar karlskoga, men mest när jag själv inte bor där. för då är det lättare att uppskatta småstadslivet. men så många människor jag inte skulle träffat. för det första min underbara johanna sunshine, jag älskar verkligen henne, hon är min familj i oslo. punkt. sen att jag och bella inte började umgås förrän jag flyttade hit var ju också helsjukt. för henne borde jag haft i mitt liv långt innan. fräki, som till en början jag inte gick så bra ihop med just för att vi inte passade att bo ihop, men som nu är världens guldklimp att slösa bort dagarna med. vi passar fint ihop hon och jag. sen har vi alla fina människor på mitt jobb. som jag också trivs med så himlans massa. henriette! den mest fantastiska norska jag träffat ever. åh. bara bra folk. vad hade jag gjort utan alla de här människorna? eller.. hum. självklart kunde jag klarat mig utan, men jag är glad att jag slipper. jag vill ha alla fina. sen allt annat som jag hunnit med här. uppleva oslolivet. få massa nya intryck och uttryck. få bättre självkänsla och vara nöjd över livet. detta är en av de lyckligaste perioderna jag haft i hela mitt liv. verkligen. åh.

fast jag har lite hemlängtan och har haft ett par dagar. vet inte varför. men karlskogasommar är också så vackert. måste ta en helg och åka dit och bara göra inget. vara på stranden och sånt. träffa bara pappa och cecilia och decco. leka med han i trädgården. mja. sånt. enkla saker. mysiga. som tur är åker lillan hit i helgen. det är att se fram emot. och veckan är ås himla kort för att vi var lediga igår. så det är ju redan onsdag imorgon! wiwi. vill även åka till mamma snart. det är så jobbigt att det är så långt. ska komma över flygrädslan så blir det ju lite smidigare. kollade upp. tar en timme mellan gardemoen och arlanda. hah! perfekt ju.

idag kom ju chris hit förresten. känns skitbra faktiskt. nu har ju johanna mer eller mindre flyttat ut (nej inte egentligen, men hon kommer sova massor hos oddie eftersom hennes säng är där) så skönt att få lite nytt sällskap. visst, någon gång blir det min frankrikedröm med katten, gardinerna och bara jag med ett tomt kylskåp. men just nu, i sommar, vill jag ha massa människor överallt. hela tiden.

nu ska jag göra lite potatissallad och sen är det dags att sova mina vänner.

kärlek
lala

gratulerar med dagen älskade mor!
du är den bästa och jag hoppas du är medveten om hur fantastisk du är.
idag strålar oslo och hoppas stockholm does it as well.
du är lite väl långt bort för att du ska få en morsdagspresent (även om jag vill)
så du får den här istället. och så kanske du får post på måndag, för tror posten var lite för seg.
men ja. du ska veta att du är älskad och världens bästa mamma.

kärlek
lala

åh. jag älskar tigerstaden igen. igårkväll ringde en norsk jente och hade hittat min plånbok och även varit så ambitiös att hon spårat upp mitt nummer. åh god, i love this town haha. synd bara att jag hunnit spärra alla korten innan. men esch, det är ju lättfixat igen. wiwi. nu ska jag ner till byn och vara duktig med thomp och gå till skatteetaten och fixa riktigt personnummer, dags att bokföra sig for real i norge! känns bra. och läskigt. litar inte på till exempel sjukvården här. nono. men ja. sov ca 2 timmar inatt förresten. börjar bli en dålig vana när jag är hos röapojkarna. jag anders och engla såg hela säsong 4 av the office och halva säsong 5. 3sked på det också. jommen visst. som det ska vara.

och huah, jag har tatueringsbegär.

kärlek
lala

åh jag har haft en sån underbar ledighet. vill bara säga tack till alla fina människor som bidragit till mina fina dagar i svea. love it. har verkligen hunnit med de allra flesta. fick en släng av både oliver och cassandra idag också som jag inte hunnit med någon av de andra dagarna. underbart! så här många bra har jag inte hunnit med någon gång innan tror jag. känns dessutom som att jag fick primetime med alla. inte sådär stressigt eller så. ruskigt trevligt med sällskap till karlskoga av andreas också. och ja, tacos är alla barns och även min favoritmat. åtminstone ibland. idag. för jag var hungrig. promme med lilly nu och sen packning. upp för tidigt imorgon och ta bussen tillbaka till oschlo. det känns både och. hade gärna stannat lite längre. men livet kan inte vara på hold allt för länge. har lite saker att ta i tu med när jag kommer tillbaka dit. ska helt klart bli spännande. och om johanna skulle gjort charader till det jag tänker på nu hade det varit svårtolkat.

kärlek
lala