fan, fick nyss pisk i betapet. jag som brukar vara duktig. men lovis är vassare. damn grrl. det blir revansch, var så säker på det! hur som helst. idag blir det en tidig kväll. egentligen satsade jag på tio, men vem försöker jag lura. mitt dygn är helt fel och jag kommer inte lägga mig tidigt förrän dagen då jag stupar för att jobbet har tagit kål på mig just den dagen. kanske imorgon det vill säga. upp 05.30. så tidigt har jag inte gått upp på länge. åtminstone ett tag. och dessutom måste jag komma på en uppgift i bild tills imorgon. bild hela dagen. jag längtar. det är slitigt med kul. kreativt. vi ska allt göra något riktigt kul. jag har väl inte gått kulturskolan i 7 år som liten för inget, eller hur?

(förövrigt bara älskar jag mina rubriker, kan det bli snittsigare. eeeehww)

kärlek,
lala

nu har jag under en tid idag letat lägenheter i norge. det är skönt att det börjar kännas påriktigt. att det inte är en såndär åh, om några månader, utan nu känns det som att nu, nu händer det. snart har vi fixat lägenhet. sen är det bara att vänta på att bobby ska sluta jobbet. sen drar vi. mitt är lite enklare. säga till, sen är det bye på dagen. skönt. fast jag kan inte säga annat än att det är med sorg i hjärtat som jag faktiskt slutar. visst, lönen är så olika varje månad så det är svårt att veta alls vad det blir. dessutom brukar den ha en tendens att vara kass. men själva jobbet, det är det som är grejen. jag är så uppskattad och jag tycker verkligen om att vara där. jag går dit och gör mitt bästa vareviga dag och jag kan namnet på varenda unge på skolan. jag känner de allra flesta och personalen är bara underbar. det finns inte en enda jag inte gillar. hur stor är den chansen? dessutom är det så lätt att påverka. lägga in små moralkakor hela tiden i hopp om att något fastnar och gör dem till bra ungar i framtiden. en lite självförtroendeboost här och var gör susen. att se någon riktigt nöjd och glad med sig själv. gör mig nöjd och glad som hjälpte till med just den känslan. huah, nu svamlar jag massor. det jag ville komma till var att jag tror att hur redo jag än är att ta nästa steg och riktning i livet. vad det än gäller. så är det med blandade känslor. att flytta och byta land. även om det är grannlandet så är det stort. att inte ha några människor man känner runt om sig. börja om på nytt. ett nytt jobb med nya rutiner och nya människor även där. nytt språk. och saknaden. jag kommer sakna mitt jobb, min familj, mina vänner. men tur är att jag inte åker själv. jag åker med robert. det känns tryggt, stabilt. för vi är bra på att klara oss. så detta kommer gå just fine. men innan steget tag måste vi alltså hitta en lägenhet. vi har inga krav alls. bara att hyran ligger under 6000. det är ett generöst och rimligt krav. för inget mer ställs. faktiskt. fula tapeter räknar vi med. det skulle inte skada med kabeltv och bredbåndstillknytning. men vi får se. hur som helst. leta vidare nu alltså. det är kvällens göromål.

kärlek,

lala

just precis. hela helgen har haft huvudtema film. åtminstone har vi ägnat en heldel tid åt att se på ett par rullar. igår såg vi crouching tiger hidden dragon, den var härlig. nu är det bara en i serien kvar att se, den sista. ser fram emot då de tre första varit riktigt fina. efter det har vi sett Juno, en ny film om tonårsgraviditet. helt okej, även om det inte var någon höjdare sådär. fast gillade en låt som var med i filme riktigt skarpt, måste kolla upp vad det kan tänkas heta. tjejen som är med i filmen är dessutom med i hard candy, en ganska skruvad film jag vill se om för att bedömma på nytt. sist jag såg den var den som sagt skruvad, men ganska bra. hur som helst, nu var det ju filmen vi sett i helgen jag skulle berätta om. slutligen har vi nummer tre, arn, var på bio alldeles nyss och ja, den är okej. helt okej, och ganska snygg, fast jag är inte helt överumplad. seg start men okej skådespeleri. vi får se, jag kanske ger den en andra chans. morgondagen bjuder också förhoppningsvis på en film eller två. kanske ser vi sista av de jag nämnde här innan. kanske en jag inte kommer ihåg namnet på men som verkade helt okej. lite kul sådär. eller kanske är vi djärva och tar ett sagan om ringen maraton. det vore riktigt riktigt trelvigt. även om ögonen kommer be om nåd efter bara 5-6 timmar.

kärlek,
lala

den där bion var inte lika lockande efter jag insett att jag faktiskt måste hålla mig pigg under hela föreställningen. och då jag missade den som började 18 skulle det betyda att jag från kl 21 skulle vara tvungen att vara vaken i 2,5 timme. om filmen är bra finns det ju absolut ingen anledningen till att det skulle vara svårt. men om filmen å andra sidan är dålig kan detta bli en ordentlig prövning från min sida. efter att ha slöat mig igenom dagen hittills - både sovslöat, tvslöat och dataslöat till och med ätslöat - tog jag till slut tag i affären. dit gick jag. köpte det jag skulle. sen en timmes promenad i kylan och blåsten. det fick upp energin lite. så när jag trillade in i familjen taylors hem igen hade jag rosenröda kinder och var ganska pigg. men efter att ha slagit mig ner i den goa sängen med min provisoriska kuddsoffa - som jag allt som oftast skapar - har jag blivit en slökorv igen. sorgligt men sant. snart ska vi tillsammans käka mat. slömat. pizza. rätt och slätt, det är en slödag. så varför bryta mönstret och vara o-slö för en stund? jag vet inte, det låter ologiskt och allt för jobbigt för min slöhet idag. det blir istället mjukisbyxor, chokladbollsbakning, film, kramas och vara kärleksfulla. lagom slöa sysselsättningar för den här lördagen. som nog egentligen heter slöardagen.

kärlek,

lala

glömde nämna nyår förresten. jag hade en fin klänning, jag fick hang out med bra vänner och kärlek, och jag hann till järntorget till prick 12. i korta drag. så kan säga att nyår var helt i min smak, liksom det varit de sista tre åren nu. riktigt härligt att känna bra känsla sista dagen på gamla året, samt må bra första dagen på det nya. det är en vinnande kombination, utan ångest. bilder kommer förhoppningsvis, annars får jag länka er fram till dem. jag hade ingen kamera med mig under kvällen, den tar sån plats. men såg att några av damerna hade, så jag hoppas få ett par att använda (vädjande blick, vädjande, okej?) jag har åtminstone en på klänningen, en before picture. förhoppnignsvis finns där inga after. de brukar vara mina minst charmiga. så jag hoppas och åter hoppas. för övrigt har jag kommit fram till att just hoppas används ofta i mina inlägg. hur som helst, efter den här väldigt beskrivande och detaljerade nyårsberättelsen ska jag återgå till kärleken på tv. senare.

kärlek,
lala